Ibland ska man ha tur

Nu får det väl ändå vara nog?! jag tror aldrig jag har sett såhär mycket snö på en och samma gång.

Jag är så trött på snö så jag vet inte vad. jag fick skotta mig in i bilen imorse, jag KÖRDE FAST med bilen i en igendriven allé. Jag tog mig loss själv från drivan och backar bak ( dyngstolt för att jag tog mig lös själv) och FASTNAR i en annan driva! Jag knövla en stund men gav snabbt upp. När allt hopp höll på att ta slut så dyker en stor och röd traktor upp i horisonten. Där va han min räddare i nöden.. Kent.
Poff så var jag uppe och lös ur snödrivan och puttrade sakta hemmåt på den alldeles för snöiga vägen med drivor som min bil precis klarade sig över. ( jag vet, min bil är en totalt värdelös vinterbil!).

När jag kom hem fick jag SKOTTA mig IN i stallet. Möttes då av en snödriva?! I stallet.... Notera, I stallet!.
Sedan höll jag mig inne tills det var dags att skotta fram bilen tills imorgon och köra ut den på gårdsplan. ( Måste ju iallafall öka chansen att jag ska kunna ta mig ut överhuvudtaget i morgon) Då kör jag fast IGEN på vår egna infart. Jaja.. hämtar mamma som jag tycker är absolut inte bra på bilar, speciellt inte i nått sammanhang som inkluderar snö OCH bilar. Men ve mej, hon säger bara " jag prövar själv" sätter sig i bilen och tråklar lös bilen. Samtidigt som hon nästan tar kål på mitt avgassystem. ( hejja rally bilen).
Väl mallig ska hon rätta till bilen och POFF så sitter hon i nästa driva. Fast... väldigt fast. Med varsin skyffel står vi där o skyfflar o skyfflar, o bilen sitter fast. Då uppenbarar sig en manlig person och säger sig åsikt. Vilket vi redan förtydligar att vi redan testat allt. Mannen knuffar lite och ger någon, för oss, fjantig instruktion och ja... Där va vi lös. Varför ska det alltid ( nästan) krävas en karl för att det ska fungera?? varför???

Nu har jag fått nog, hoppas att vi kan ta oss till skolan imorron. Men vad ska man göra, är man insnöad så är man. Och som Helena sa, Inte riskerar vi livet för att ta oss till örebro.


Tack o hej!


- Kärlek


Ja, och jag kan göra världen bästa tacopaj. Såäre. Men inga garantier lämnas.



Kommentarer:

1 elin:

skriven

Jag har en teori om det där med karlar: dom är för stolta för att själva be om hjälp när det händer dem, därför har de under flera timmars slit kommit på ett gäng lösningar. Vi kvinnor orkar inte riktigt bry oss om stolthet så länge och kan tjuva oss med på deras lösningar! Skönt att du var hemma från Örebro!

Kommentera här: