Livets goda stunder..
Ju äldre jag blir, desto fortare tycker jag tiden går. Har det något med ålderna att göra, eller är det att jag har blivit segare själv som jag tycker allting går så fort. Funderar vidare på den.
I Fredags blev det Marieberg mm. tillsammans med Micke och Emil. Hade lite funderingar på hur det skulle gå, som att handla med två små barn ( hur mena jag nu tro.. hmm) men det löste sig då de gick till xxl medan jag handla allt jag skulle ha, vilket jag hann med godo innan de var klara, i EN affär. Vilket borde innebära att jag är otroligt effektiv. Men det var en trevlig dag att börja helgen på.
Igår blev att att åka mot Hallsberg och titta på Novemberkåsan. Vilket är enligt säkra källor det tuffaste, absolut jobbigaste enduro tävlingen i Sverige. Vilket jag förstod då 20st gick imål av ca 130 startande. Så något tuff tävling det var det allt. Men att det skulle vara en sån folkfest det visste jag inte! Folk överallt, inklusive PÅ endurobanan, brevid endurobanan, ÖVER endurobanan. Folk vart nersprutade med lera så att ett lerbad skulle kunna ses som extremt renligt i jämförelse. Men det var en kul upplevelse, kanon dag. Det var nog fler som tyckte att den var kanon, fast i en något annan bemärkelse... Inga namn... Inga namn nämnda....
Idag har jag dock nästintill gått under av tristess. Så jag försökte hitta på massa onödigat, nödvändiga saker att göra. Vika strumpor, kamma katten, putsa skorna, lukta på blommorna osv...
Då saknar man några timmar istallet extremt mycket.
Nu blir det soffliggartid dock, efter att jag har PLUGGAT på en SÖNDAG! Det är inte vanligt kan jag säga.
Lerigt? Inte ett dugg!